2011/10/02

Demanding Girlfriend klar och provad!

Jepp, som titeln antyder är min hembryggda öl Demanding Girlfriend färdig, och den har nyss provats. För de som missade mitt inlägg om hur denna öl bryggdes finns det att läsa här, men grundidén var att göra en lätt pale ale utan alltför mycket beska eller "konstigheter", för att försöka få min ej ölintresserade flickvän att acceptera riktig öl.

Det var lyckat! :) Hon tyckte att den smakade rätt gott, och det tyckte faktiskt jag också, och till och med mina föräldrar. Great success. Den är klart lättdrucken, den serverades väl kyld och det skulle inte vara fel att hiva i sig den i större mängder en varm dag! Bra törstsläckare, garanterat en bra matöl.

Den är väldigt lik inspirationskällan, tjeckisk pilsner, om jag ska vara helt ärlig så hade jag inte varit säker på att detta var en ale om jag gjort ett blindtest. Men det var lite syftet också, så jag klagar inte, jästen gjorde verkligen sitt jobb superbt. Det är fortfarande en pale ale, men den har mycket lagerkaraktär.
Ska vi verkligen djuploda den så finns där en liten vag brödsmak någonstans i den, vilket tyvärr påminner mig om två andra öl jag gjort: min allra första öl, som var fullständigt misslyckad och blev tokstark och alldeles för maltig (fast det skulle vara en pale ale/bitter) utan märkbar humle alls; och den senaste (Challenge Accepted) som visserligen inte var direkt misslyckad, men fick lite märklig humling — för lite aromgiva (0-10 min), möjligen för lite i smakgiva (≈ 30 min) också, så att den smakade för lite humle och fick märklig balans. Challenge Accepted var dock besk som fan, men ändå lite för lite humlesmak.
Det är inte mycket brödighet i Demanding Girlfriend, men en aning, kanske ett tecken på att jag bör ändra något med humlingen. Å andra sidan är brödigheten absolut ingen dålig smak, den ger mig bara lite dåliga minnen. Det finns nog många som gillar den lilla brödtonen som dyker upp då och då :)

Humlen smakade i övrigt bra, Saaz svek mig inte utan smakade helt okej. Jag blev lite oroad när jag smakade Saaz senast, det var när jag nyligen drack Oppigårds Oktoberfestbier och den hade en riktigt obehaglig sorts beska.
Den lilla mängd vete jag stoppade i, 5% av maltbasen, var kanske i minsta laget. Om man vet vad man letar efter märker man den svagt, svagt i bakgrunden, som kanske mjukar upp ölen lite grann och gör den en tiny bit friskare. Mitt mål var lite mer än så, jag hade hoppats på att den skulle bidra med lite extra friskhet i ölen (utan att för den skull smaka weißbier), men jag skulle stoppat i en liten aning mer.

Tankar för nästa gång: jag kommer brygga något liknande igen någon gång, och detta är en riktigt bra bas att bygga vidare på! I stort är den riktigt bra — och min flickvän gillade den! — men där är ett par skavanker jag ska putsa på. Den hamnade på 5.2% i alkoholhalt, nästa gång ska jag nog göra den ett par tiondels procent svagare, någonstans mellan 4.5% och 5%. Jag ska slänga i lite mer vete, kanske 7-10% istället för 5%. Och jag ska göra den något fruktigare med hjälp av en extra humle, något amerikanskt antagligen, bara i aromen. Typ lägga till litegrann med någon minut kvar av koket eller under flameout, eller kanske rentav lite torrhumling, för att få lite "blommighet" i ölen.

/ Martin

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar