2012/04/07

Man tager vad man haver (alkoholfritt under strecket!)

Igår bryggde jag själv en pale ale här hemma, därför att jag insett att det fanns en massa råvaror som bara låg och skräpade! Så, det blev en öl av vad som fanns inom nära räckhåll. Detta blev 1.9 kg Pale Ale och 100 g Biscuit, bitterhumlad med lite Nelson Sauvin och aromhumling på ett par minuter med all Amarillo jag hade hemma (40 g), och ytterligare 10 g Nelson. Jag har 15 g Nelson Sauvin kvar i frysen, de åker ner som torrhumling om c:a en vecka. Då tänkte jag också slänga i lite kaffebönor, inspirerad av Mikkellers kaffe-IPA:s som jag verkligen gillade.

Kaffe känns som en rätt smart idé i humlig öl ändå, även fast det främst associeras med stout. Kaffe och humle har ett par likheter, båda ger beska, och båda ger utöver detta smaskig arom, om än av olika slag. Jag ska dock vara mycket försiktig med kaffet, i vår imperial stout på 11.5% hade vi 20 g kaffebönor till 8 liter öl, vilket smakade jävligt mycket kaffe. Och den här ölen kommer ha klart mer diskret smak i sig, så jag tänkte testa med 5 g kaffe.

-------------------------------------------------------

Jag har också läst på en del om att brygga alkoholfri öl, vilket jag tänker prova på inom kort. Den metod jag fastnat för, som verkar ge bra resultat, är väldigt enkel. Man brygger helt enkelt en normal öl, och när den jäst klart och ska flasktappas så ser man till att alkoholen ångar bort. Detta görs genom att hålla ölen runt 70°C i kanske en timme, detta kan exempelvis göras i ugn med öppen lucka, eller kanske på spisen. Det kommer förstås kräva en stektermometer och ordentlig uppsikt. Efter detta har man en alkoholfri öl, som i stort sett smakar helt okej, även om ett par problem måste lösas.
All smak från malten ska vara i stort sett oförändrad, och beskan från humlen är också kvar (även om jag måste kolla upp hur alfasyran förändras efter att ölen hållits på 70°C, även fast det inte finns någon faktisk humle i ölen under detta "kok"), men aromen försvinner. Därför skippar man lämpligen aromhumle från början. Vill man ändå ha humlearom i sin öl, vilket åtminstone jag tycker är viktigt, får den tillföras på annat sätt efteråt. Man kan förstås torrhumla, men detta ger en ganska speciell sorts arom som inte är som den man får under kokets sista minuter, eftersom metoden är helt annorlunda.

Det jag tänker på är snarare att göra ett sorts starkt humlete, man tar en massa humle och kokar i några minuter i några deciliter vatten, en halvliter kanske, och sedan kyler och tillsätter man detta. Det borde ge en arom mer lik den jag vill ha, jag fick idén ur ett temanummer om humle (Hop Lover's Guide) av bryggtidningen Brew Your Own, som tipsar om humlete som alternativ till torrhumling. Detta kan dessutom delvis motverka det faktum att en hel del vatten ångat bort.
All jäst har också dött, så det behövs en ny omgång jäst i ölen för att kunna kolsyra den, men det räcker ju med lite billig torrjäst. Det behövs ju knappast ens full mängd, då det bara är primingsockret som ska jäsas ut... Och sen primas ölen och tappas på flaskor. Kolsyrningen kan bidra med upp till 0.2% alkohol, om jag inte tar fel, och även om man ångar bort praktiskt taget all alkohol kan man kanske inte garantera det till fullo, så vi avrundar lite uppåt. Men även om man gör det kan jag inte tänka mig att ölen kan vara starkare än maximalt 0.5% (som BrewDog Nanny State, även om jag inte vet hur den är gjord), den ligger sannolikt något lägre. Och det känns väl rätt ok, om den i grunden inte smakar för långt från "riktig" öl.

Så länge man brygger något i stil med en lättare pale ale (som inte förlitar sig på alkoholen som smakbärare) så blir det nog inte dumt, fast man kanske skulle experimentera med mer "brittisk" maltbas, lite karamelligare, för att ge extra kropp? Anyways, detta ska undersökas! :)

EDIT: Eller borde man kanske helt hoppa över humling innan jäsningen? Mäskning, jäsning, och sen slår man två flugor i en smäll med humlekok på en timme?

/Martin

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar