Träffades i onsdags med mina två ölpolare för att göra massiva monster till burgare och för att dricka lite grym öl. Ölen som öppnades var 3 French Hens från The Bruery, KBS från Founders och utöver detta en liten trevlig belgare också i form av Mamouche från Cantillon.
Först delades en flaska Mamouche mellan två pers i väntan på den tredje. Mamouche är en fläderlambic som Cantillon har spottat ur sig och bland de roligaste ölen jag har smakat. Nästan som en blanding av flädersaft och lemonad med bara en eftersmak av öl. Denna var även bara ca ett halvår gammal tror jag så flädersmaken var fortfarande extremt pigg och frisk. En riktigt underbar öl som jag tror kan passa ännu bättre på balkongen när solen skiner senare i år.
3 French Hens, däremot, är 75 % belgisk mörk öl och 25 % ekfatslagrad "ale" enligt flaskan och den fick bli måltidsdryck när vi slängde ihop 250g nötkött med hemgjorda lökringar, bacon för en hel armé och till synes otaliga liter Jack Daniels BBQ-sås, allt detta mellan två skivor av Max Frisco-bröd (bra skit!). Burgaren var mäktig, manlig och grym, men hur var ölen? Well, mild och trevlig för att vara såpass stark och mörk som den var, men dessvärre lite menlös för min smak. Var det burgaren som inte alls passade med ölen eller ölen själv låter jag förbli osagt, men oavsett så var det inte något extraordinärt.
Tasty shiet!
Som slutspurt fick det bli en flaska KBS från Founders som jag hade bytt till mig i Köpenhamn två veckor sedan. En mäktig bourbonfatslagrad, kaffepumpad imperial stout som jag hade sett extremt mycket fram emot att smaka. Dock så var denna en extrem besvikelse, i alla fall i det färska tillstånd som den avsmakades från (flaskan var från 2010). Alldeles för mycket rostad malt, bitterhet och spritighet gjorde att den var allt annat än en fröjd att dricka. Jag har hört att den ska bli alldeles fantastisk med åren, men å andra sidan skulle den vara grym även färsk, så jag vettefan ifall jag kommer ta och öppna en flaska till på ett tag.
Nu spolar vi dock fram ett par dagar till lördag, då jag äntligen skulle öppna Miles Davis Bitches Brew från Dogfish Head. Denna imperial stout är bryggd till 40-årsjubileumet av albumet "Bitches Brew" från Miles Davis och är en blandning av 3/4 delar imperial stout och 1/4 del av honungsöl kryddad med gesho-rot. Till en början tyckte jag inte den var en höjdare, lukten och smaken påminde lite för mycket om jord och honungen kände jag inget utav, men alltsom den värmdes upp från källartemperatur till rumstemperatur så blev den lenare och lenare och till sist så var det faktiskt en riktigt trevlig och välbalanserad öl. Jag vet inte om den där gesho-roten (som jag antar stod för jordigheten) är en vidare höjdare i öl, men jag är definitivt glad över att ha smakat Bitches Brew.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar