Först startar vi med ett antal småpriser för diverse roliga små ting som har slagit mig när jag druckit öl under 2011.
Årets vidrigaste öl:
Gundestrup Æble-Hvede Øl
Ett minimalt bryggeri och mejeri på danska Fyn har jag enbart smakat en öl utav, och det deras Æble-Hvede (äpple-vete) Øl. Jag fick möjligheten på Øllets Dag här i Odense då lokala bryggerier kom till staden och bjöd på smakprover av sina öl. Intresserad av denna äppelöl traskade jag fram till Gundestrup och bad om ett smakprov. Efter första klunken konstaterade jag att 1: Detta är helt otroligt hemskt, och 2: Vart fan kan jag slänga detta? I brist på papperskorgar bjöd jag istället min flickvän och mina vänner på smakprovet, med samma reaktion från allihopa. Riktigt nasty. Det är svårt att beskriva smaken, men närmast kommer det en blandning av unken äppeljuice utblandad med vete, jäst och vatten. Jag trodde inte det var möjligt att göra såhär hiskelig öl, men jag hade fel, och för det, Gundestrup, lyfter jag på hatten.
Att denna öl faktiskt får bryggas är en styggelse i sig själv!
Årets skitbryggeri:
Stensbogaard Bryghus
Jag gör faktiskt mitt allra yttersta för att inte smaka öl från kassa bryggerier, faktiskt. Då jag faktiskt lever som student kan jag inte flänga runt alltför mycket med pengarna, samtidigt som jag måste hålla min alldeles fantastiskt välbyggda kropp i absolut topptrim vid alla tillfällen och således inte kan överinta de kära kalorierna öl bjuder på. När öl ges till mig gratis, och i smakprovsstorlekar, då är det andra bullar. Jag smakar gärna på öl som någon bjuder mig på. Det var i alla fall det som hände med Stensbogaard Bryghus. Återigen finner jag mig själv på Øllets Dag och Stensbogaard har större delen, om inte hela, sitt ordinarie sortiment att bjussa på. Då det hela är gratis och då jag har andra att dela bördan med så smakar jag mig igenom allt de har tagit med sig... BIG mistake. Jag kan helt ärligt säga att ingen av de ölen jag smakade hade jag velat ge ett rött öre för, aldrig. Från en vattnig sörja vid namn Sushi Biiru till en Canadian Maple som smakar allt annat är lönnsirap, till en doppelbock som smakar utblandad billig vodka. Trots att deras öl inte riktigt var lika usel som Gundestrups eminenta skapelse, så är den fan i närheten. Jag ångrar än idag att jag faktiskt smakade mig igenom deras öl, jag behövde varken minnena eller kalorierna från ölen.
Året sexigaste öl:
Founders Imperial Stout
Jag skrev ett litet blogginlägg om denna för en tid sedan där jag jämförde den med Audrey Hepburn. Jag har egentligen inte mycket mer att säga om den än så, därför länkar jag istället dit och lägger till att jag är otroligt lycklig över att ha fyra flaskor av denna nektar kvar i mitt förråd. Mumma!
Årets illamående:
Magkrossen
Denna plats innehar min egenbryggda öl som, efter att ha saboterat min mage totalt, fått det passande namnet "Magkrossen". En hefeweizen på mindre än 3% ABV som precis hade jäst klart ackompanjerade mig och vänner till en kräftskiva i höstas. Kvällen flöt på fint och en, två, tre flaskor slank ner utan problem. Det var först dagen efter som the shit hit the fan, bokstavligen. Dagen efter spenderades uteslutande på toaletten, misshandlandes den stackars klosettskålen. Ölen var god, men jag kommer tänka två gånger innan jag nästa gång halsar öl med hyperpigg jäst i sig. Faen.
Årets överraskning:
Croocked Moon Lawnmower
Copenhagen Beer Festival 2011 blev inte det som jag hade tänkt mig. Mikkeller Bar hade kvällen innan ett Three Floyds-event vilket ledde till en bakisdag då jag besökte festivalen. Detta i sin tur ledde till att jag rymde från all öl över 7% ABV och höll mig till friska, humliga och relativt lätta öl. Detta, i sin tur, ledde således till att jag stod vid Croocked Moons stånd och såg att de hade en välhumlad lager vid namn Lawnmower, något som jag kände skulle passa mig i mitt bakfulla tillstånd. Och fan vilken öl! Hur pigg och färsk som helst med en renhet bara en lager kan åstadkomma. Det var en oerhört lätt och frisk öl som man kände att man kunde dricka litervis av. Innan jag drack Lawnmower så höll jag Mikkelle The American Dream otroligt högt på min personliga lagerlista, men Lawnmower kickade ner allt jag förut hade smakat av ljusa lager. Fantastiskt öl som passade mig helt magiskt bra första gången jag drack den. Andra gången var vid smygpremiären av Fermentatoren (Croocked Moons egna bar i Köpenhamn) och den var lika superb då. Den kom ur intet och fick mig att dansa av glädje, helt klart årets mest överraskande öl.
Eftersom detta blev ett bra mycket längre inlägg än jag hade tänkt mig så avslutar jag här för tillfället, och fortsätter med listan imorgon. Cheerio.
/Viktor
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar